När Jesus, vid den sista måltiden undervisar sina lärjungar så skickar han med ett bud, ett bud: "Nu ger jag er ett nytt bud: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er, ska ni också älska varandra! Genom att ni älskar varandra ska människorna förstå att ni är mina lärjungar."
Det är så lätt att fastna i lagar och regler, inte minst religiösa sådana. Jesus ger ett bud till sina lärjungar, ett liv i kärlek. På frågan om det största budet svarar han att det är att älska Gud, och älska sin nästa som sig själv. Det sammanfattar hela lagen, menar Jesus.
Jesus själv går emot flera av de religiösa reglerna som rådde i hans samtid. Varför gör han det, jag tror det var för att visa på att kärleken måste råda över bestämmelser och kärlek går ibland emot det vi själva tänker oss är rätt och riktigt.
Det är ju inte heller vilken kärlek som helst som Jesus vill att vi ska älska varandra, med, nej det handlar ju om hans kärlek. "Så som jag har älskat er". Kärleken är utgivande, vi behöver älska varandra för kärleken behöver en utgivare och en mottagare för att fungera.
Låt oss försöka leva i den kärlek Jesus vill att vi ska leva i, låt oss utforska den tillsammans med alla de heliga.
Den katolske prästen Tomáš Halík från Tjeckoslovakien skriver i sin bok Tålamod med Gud så här: "Samtidigt är Guds kärlek vare sig genomskinlig eller förnuftig, eftersom den överskrider lagens logik. Den är en "galenskap" och kan inte förstås med hjälp av "förståndet" utan bara med hjälp av kärlek i sin tur. Den låter sig inte fjättras av ett genomtänkt regelsystem. Den kan bara visas - genom det enda budord Jesus gav sina lärjungar vid den sista måltiden. Förnuft är "oförenligt med Gud". Det enda som är förenligt med kärlek är kärlek, som i sig är en nådegåva. Det lagiska förnuftet kallar detta för "dårskap."
Gud lär mig din kärlek, hjälp mig att leva i och ut din kärlek.