16 jan torsdag

Tema: Vart är vi på väg? – Livet med Jesus

På spåret Ä Vart är vi på väg? Dagens tema hämtar inspiration från den klassiska frågan i tv-programmet "På spåret": Vart är vi på väg? Men idag riktar vi inte blicken mot en geografisk plats, utan mot vår andliga resa Ä livet med Jesus.

Jesaja 43:18-19 uppmuntrar oss: Tänk inte på det som varit, bry er inte om det som förr har skett. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig, märker ni det inte? Gud har kallat oss att lämna det gamla bakom oss och sträcka oss mot det nya. Så, vart är vi på väg? Med Jesus går vi mot frihet, hopp och Guds närvaro.

När jag satt eldvakt i ett militärtält insåg jag vikten av att hålla elden brinnande. På samma sätt får vår inre eld Ä passionen för Jesus Ä aldrig slockna. Mose visade detta beroende av Gud när han sa: Om du går vill vi gå, om du stannar vill vi stanna. Vi är på väg till elden, till Guds närvaro, där vi finner styrka och vägledning. Var står din eld idag? Brinner den starkt, eller behöver den flamma upp på nytt?

Jesus leder oss över till andra sidan, men på vägen blåser stormar upp. Markus 4:35 berättar: På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: 'Låt oss fara över till andra sidan.' Kanske upplever du just nu en storm i ditt liv. Men kom ihåg: Jesus är med i båten. Han leder oss till en plats där befrielse väntar Ä som för mannen vid graven Ä och där de som aldrig hört om honom längtar efter hopp.

I Apostlagärningarna 16:9 ser Paulus en syn: En man från Makedonien stod där och bad honom: 'Kom över till Makedonien och hjälp oss!' Ungdomar idag söker Jesus, precis som makedoniern. Vi är på väg att svara på deras rop, att visa dem vägen till Jesus. Är vi beredda att gå, även om det innebär att lämna vår bekvämlighet?

Mose och israeliterna stod vid Röda havet, instängda mellan fiender och havet. Men Gud öppnade en väg där ingen fanns. Andra Moseboken 15:4 berättar om hur Gud besegrade Faraos här. Vi är på väg till dig som känner dig instängd, som ser berg på alla sidor och havet framför dig. Gud är den som öppnar vägen och gör det omöjliga möjligt.

Johannes 11 beskriver Lasarus grav Ä en plats av sorg och hopplöshet. Men Jesus kom, lyfte stenen och förde livet till döden. Vi är på väg till den som saknar hopp. Jesus vill möta dig där stenen är som tyngst och ge dig liv och hopp på nytt.

Löfteslandet väntar, men på vägen möter vi Jerikos murar och jättar. Livet med Jesus är inte utan utmaningar, men med Guds kraft kan vi besegra varje hinder.

I Apostlagärningarna 2:46-47 ser vi en levande församling som möts i templet och i hemmen. Vi är på väg att leva ut vår tro i gemenskap Ä inte bara i kyrkan utan också i våra hem och vardagsliv.

Där Anden är, där är frihet! Vi är på väg mot frihet från synd, bundenhet och fruktan. Och slutligen är vi på väg till det himmelska landet Ä vårt eviga hem där vi ska vara tillsammans med Jesus.

Vi är på väg mot ett liv förvandlade av Jesus. Ett liv som inte går en meter utan honom. Elden får inte slockna, stormarna får inte stoppa oss, och hopplösheten får inte hålla oss tillbaka. Vi är kallade att gå med Jesus mot nya tider, nya platser och nya möten där hans nåd och kraft får bli synliga.

Bön:
Herre, tack för att du kallar oss att gå med dig. Låt oss aldrig ta ett steg utan dig. Hjälp oss att hålla elden brinnande, trots stormar och utmaningar. Led oss till dem som behöver dig, och öppna vägar där vi ser hinder. Vi längtar efter att nå det himmelska landet och leva i din frihet. I Jesu namn, amen.

Av Daniel Oscarsson

Pastor och föreståndare

073-433 71 60
daniel@borlange.pingst.se

19 nov tisdag

Ett gästfritt hus åt gången

Guds rike är inte som världen, det är något annat. Jesus ger sig på att förklara Guds rike några gånger, han säger att det är som ett senapskorn som växer upp och blir så stort att fåglarna kan bygga bo i växten (Matt 13:31-32). Han talar även om Guds rike (eller himmelriket) som en surdeg, när man blandar in mer mjöl så blir ändå hela degen syrad (Matt 13:33-34). I Mark 4:26-29 så talar Jesus om en lantbrukare som sår säd. Han sår säden, sen sover han och vaknar och "allteftersom dagarna går börjar säden gro och växa utan att han vet hur." Sen växer det upp, kan skördas och bli mat.

Guds rike är som en växt.

När bibeln talar om Andens Frukt i Gal 5:22-23 så är det just frukt. Att Andens frukt är kärlek och att kärlekens frukt växer inom oss.

Guds rike växer. Guds rike är inte ett träd som ställs ner färdigt och klart, nej Guds rike är i ständig växt. Det är något vi sett genom historien, att den har vuxit fram på olika ställen i olika tider. Ibland syns växten mer och ibland mindre.

Jag gillar hur Shane Claiborne uttrycker det i sin bok Den oemotståndliga revolutionen: "Jesusrevolutionen är inte något frontalangrepp mot denna världens mäktiga riken. Den är något som långsamt smittar av sig och sprider ett litet liv, ett litet gästfritt hus åt gången."

Låt oss inte främst söka de stora gärningarna utan låt oss främst leva ut Guds rike genom att naturligt och enkelt leva i den kärlek som Jesus vill att vi ska leva i. Låt oss heller inte tvinga fram det inom oss själva utan låt oss söka Jesus Kristus i våra egna liv och be honom hjälpa oss att leva i den kärlek som Jesus vill att vi ska leva i. För det är ju just Jesus som ger växten, det är den helige Ande som förvandlar våra liv från insidan och ut.

Av Andréas Skogholm

Pastor med ansvar för ungdomsverksamheten. Jobbar 80 %, ledig på måndagar.

070-165 07 50
andreas@borlange.pingst.se

16 okt onsdag

Syskon i Herren

Jag läste precis klart boken "Det perfekta skottet" av Olavi Blomfjord som skriver om sitt liv och om händelsen kring Mattias Flink. Den var väldigt intressant, har varit lite skeptiskt men tycker boken rymmer mycket, inte minst ett personligt vittnesbörd.

I slutet av boken skriver han lite hur han fått vara använd av Gud i sin tjänst som polis. Just detta vittnesbörd som jag citerar nedan kan man verkligen känna igen i bibelordet från Gal 3:26-28 "Alla är ni genom tron Guds barn i Kristus Jesus. Om ni är döpta in i Kristus har ni ju iklätt er Kristus. Därför är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus."

Från boken:

"Faktum är att jag har fått uppleva andens gemenskap med brottslingar ett antal gånger. Jag glömmer aldrig när jag för många år sedan satt i arresten med en gripen person, som just då var en av stadens mest frekventa gäster hos oss på polisen. Det handlade om ett stöldbrott, som jag och min kollega ansåg att gärningsmannen behövde anhållas för. Så min kollega gick iväg för att ringa jouråklagaren och jag blev ensam kvar i rummet med den misstänkte. Det tog en god stund och jag fick gott om tid att prata med honom.
'Är du troende?' frågade han plötsligt.
'Ja, det är jag', svarade jag.
'Jag förstod det, för jag är också troende.' sa han.
Genast infann sig en känsla av brödraskap mellan oss två, en polis och en misstänkt brottsling som nyligen gripits av polisen. Ett udda par och en lustig ekvation.
'Får jag be för dig?' frågade jag.
Han tackade jag och kunde inte hålla emot gråten under förbönsstunden.
'Varför gör du det här för mig?' frågade han.
'Vi är ju bröder', svarade jag.

Strax därefter kom min kollega tillbaka in i rummet och meddelade att åklagaren inte ville anhålla den misstänkte, så vi fick släppa honom fri. När vi klev utanför polishuset suckade den frigivne av lättnad.
'Jag känner mig så upprättad', sa han och såg på mig med tacksamhet i blicken.

Det var sista gången vi sågs och jag vet inte vad som hände med honom efter det, förutom att han flyttade från Falun, men minnet från det möte är starkt levande för mig än idag."

(Bilden är AI-genererad)

Av Andréas Skogholm

Pastor med ansvar för ungdomsverksamheten. Jobbar 80 %, ledig på måndagar.

070-165 07 50
andreas@borlange.pingst.se

25 sep onsdag

Spurgeons sammanfattning av evangelium

Jag läste precis klart Fullertons biografi om Charles H. Spurgeon. Spurgeon var en predikant i England som levde 57 år med start från 1834. Redan i tidig ålder fattade han tycke för att predika och som 16 åring predikade han regelbundet. När han bara var 19 år kom han till London och fick bli predikant i en större (på pappret) församling. Vid hans första möte var det 80 närvarande, men det dröjde inte förrän det antalet växte. Sprurgeon var väldigt uppskattad bland människorna, han predikade så att man förstod, enkelt och direkt. Många människor samlades och församlingen växte till över 5000 medlemmar, man byggde ny kyrka och så gott som varje samling var fullsatt.

Vid slutet av sitt liv blev han sjuk och han fick ofta besök av en annan pastor vid namn Robert Taylor. En dag frågade han om Spurgeon kunde sammanfatta sin kristna tro i några få ord. "'Jo så', svarade Spurgeon. 'Den går att sammanfatta i fyra ord: Jesu dog för mig.'"

Tänk så enkelt det egentligen är. Det kristna livet innehåller många bottnar, det finns ett djup och vi kan alltid lära oss mer. Vi låter oss formas av den helige Ande för att bära Andens frukt och få leva i och ut den kärlek som Jesus visar oss genom sitt liv. Men oavsett vad vi gör så är det just detta den kristna tron handlar om "Jesus dog för mig". Denna enkla mening innefattar hela vår tro. Jesus dog på korset så att vi skulle kunna få liv, han dog för att vi skulle kunna få en relation med den levande Guden, bli fyllda av den helige Ande och bli fyllda av en himmelsk frid.

Stanna gärna upp där du är, blunda och säg orden: "Jesus dog för mig." Repetera dem i ditt inre och tacka Jesus för den oändliga nåd han visar för oss.

Ef 1:7-8 "I honom är vi friköpta genom hans blod, och vi har fått förlåtelse för våra överträdelser på grund av den rika nåd som han lät flöda över oss, med vishet och insikt."

Av Andréas Skogholm

Pastor med ansvar för ungdomsverksamheten. Jobbar 80 %, ledig på måndagar.

070-165 07 50
andreas@borlange.pingst.se

22 aug torsdag

Älska varandra

När Jesus, vid den sista måltiden undervisar sina lärjungar så skickar han med ett bud, ett bud: "Nu ger jag er ett nytt bud: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er, ska ni också älska varandra! Genom att ni älskar varandra ska människorna förstå att ni är mina lärjungar."

Det är så lätt att fastna i lagar och regler, inte minst religiösa sådana. Jesus ger ett bud till sina lärjungar, ett liv i kärlek. På frågan om det största budet svarar han att det är att älska Gud, och älska sin nästa som sig själv. Det sammanfattar hela lagen, menar Jesus.

Jesus själv går emot flera av de religiösa reglerna som rådde i hans samtid. Varför gör han det, jag tror det var för att visa på att kärleken måste råda över bestämmelser och kärlek går ibland emot det vi själva tänker oss är rätt och riktigt.

Det är ju inte heller vilken kärlek som helst som Jesus vill att vi ska älska varandra, med, nej det handlar ju om hans kärlek. "Så som jag har älskat er". Kärleken är utgivande, vi behöver älska varandra för kärleken behöver en utgivare och en mottagare för att fungera.

Låt oss försöka leva i den kärlek Jesus vill att vi ska leva i, låt oss utforska den tillsammans med alla de heliga.

Den katolske prästen Tomáš Halík från Tjeckoslovakien skriver i sin bok Tålamod med Gud så här: "Samtidigt är Guds kärlek vare sig genomskinlig eller förnuftig, eftersom den överskrider lagens logik. Den är en "galenskap" och kan inte förstås med hjälp av "förståndet" utan bara med hjälp av kärlek i sin tur. Den låter sig inte fjättras av ett genomtänkt regelsystem. Den kan bara visas - genom det enda budord Jesus gav sina lärjungar vid den sista måltiden. Förnuft är "oförenligt med Gud". Det enda som är förenligt med kärlek är kärlek, som i sig är en nådegåva. Det lagiska förnuftet kallar detta för "dårskap."

Gud lär mig din kärlek, hjälp mig att leva i och ut din kärlek.

Av Andréas Skogholm

Pastor med ansvar för ungdomsverksamheten. Jobbar 80 %, ledig på måndagar.

070-165 07 50
andreas@borlange.pingst.se

Om bloggen

Andréas, en av församlingens pastorer, delar här tankar och funderingar som gäller församlingen, vardagslivet och olika händelser i smått och stort.